Skriv enheterna i en rad med en ruta för varje enhet, från den största till den minsta: km · hm · dam · m · dm · cm · mm. Skriv sedan in talet så att entalssiffran hamnar i rutan för den enhet talet är angivet i. Talet 1000 mm skrivs alltså med sista nollan i mm-rutan. Då hamnar 0 i cm-rutan, 0 i dm-rutan och 1 i m-rutan.
När du vill läsa av talet i en annan enhet sätter du decimalkommat direkt efter den enhetens ruta och fyller tomma rutor med nollor. Kommat efter m-rutan ger 1,000, alltså är 1000 mm = 1 m. Prova själv:
Prefixen betyder alltid samma sak: kilo = tusen, hekto = hundra, deka = tio, deci = tiondel, centi = hundradel, milli = tusendel.
Exakt samma metod fungerar för massa (kg · hg · dag · g · dg · cg · mg) och volym i literenheter (kl · hl · dal · l · dl · cl · ml). Dessutom: 1 ton = 1000 kg.
Areaenheter är kvadrater, så mellan två grannenheter är faktorn 10 · 10 = 100. Därför får varje enhet två rutor i tabellen: sin egen ruta och en tom ruta till vänster. Det är fortfarande en siffra i varje ruta: talet 25 cm² skrivs med 5 i cm²-rutan och 2 i tomrutan till vänster. Enheten hm² kallas hektar (ha) och dam² kallas ar (a).
Exempel: 45 000 cm² skrivs med entalsnollan i cm²-rutan och resten av siffrorna åt vänster. Kommat efter m²-rutan ger 4,5 m²:
45 000 cm² = 4,5000 m² = 4,5 m²
Volymenheter i kubik är kuber, så faktorn mellan grannenheter är 10 · 10 · 10 = 1000. Varje enhet får tre rutor: sin egen och två tomma till vänster, fortfarande en siffra per ruta. Exempel: 2 500 000 cm³ skrivs med entalsnollan i cm³-rutan, och kommat efter m³-rutan ger 2,5 m³:
2 500 000 cm³ = 2,500000 m³ = 2,5 m³
En liter är exakt en kubikdecimeter: en kub med sidan 1 dm, ungefär som en mjölkburk. Därför gäller:
När en uppgift blandar kubikenheter och liter: gå först till paret som är lika (dm³ och l, eller cm³ och ml), och räkna sedan vidare i den tabell du hamnat i.
Kelvinskalan börjar vid absoluta nollpunkten, den kallaste möjliga temperaturen. Omvandlingen är ingen tabell utan en addition:
Alltså: 0 °C = 273,15 K, vatten kokar vid 100 °C = 373,15 K, och 0 K = −273,15 °C. En temperaturskillnad är lika stor i båda skalorna: en förändring på 1 °C är samma sak som en förändring på 1 K.
Enhetsomvandlingar ger lätt tal som är jobbiga att skriva och lätta att räkna fel på: 45 000 000 mm eller 0,000075 kg. Därför skrivs sådana tal i fysiken och kemin i tiopotensform: ett tal gånger en tiopotens. Formen är kompakt, gör tal lätta att jämföra, och räknare använder den med bokstaven E: 4,5E6 betyder 4,5 · 10⁶.
Så gör du: flytta kommat tills exakt en siffra står före kommat, och räkna stegen. Antalet steg blir exponenten. Flyttar du kommat åt vänster (stora tal) är exponenten positiv, åt höger (tal mindre än 1) negativ.
Regeln: siffran före kommat måste vara 1–9, alltså är talet före tiopotensen minst 1 men under 10. Därför är 45 · 10³ inte korrekt tiopotensform: kommat flyttas ett steg till och exponenten kompenserar, 4,5 · 10⁴.
Prova själv: